Och så var det den där satans persiennen som hänger som ett hån i fönstret och inte går att dra upp. Det började med att den inte gick att dra ner, men det fixade A med en sax. Värre blir det när man vill dra upp den igen och få in lite solljus (nu när detta äntligen börjat synas till om dagarna). Så här har vi dragit runt i ständigt haldunkel nån månad och hoppats att den ska fixa sig själv. Verkar vara en halvtaskig taktik, dock, så har du lust att ringa vaktmästaren när du kommer hem så gör det, Andy Pandy!

(För att se den ljusa sidan av saken så är det ju trots allt bättre att inte kunna dra upp den än att inte kunna dra ner den. Och jag tror dammråttorna under sängen skulle bli ännu mer framträdande om vi släppte in ljuset...)