Oflyt

Idag är det inte lätt att vara jag. Det vore en underdrift att påstå att minnet är som ett såll, det är mer som en vattenkanna som allt bara strömmar ut ur. NollKoll helt enkelt.... Inte nog med det så går jag in i saker hela tiden, Har slagit i tårna i stolar och bord så jag snart inte har några tår kvar. Tror faktiskt att höger stortå är på väg att ramla av. Och så skär jag mig på fingrarna - på papper och jag-vet-inte-vad, för oftast märker jag inte när det händer utan upptäcker det först senare när jag hittar ett nytt, svidande rött streck över fingret att oj:a mig över.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0