Idag har jag öppnat plånboken igen, och det stannade inte vid kaffekoppen i Café Selma på uni. Har man fyrtio minuters väntetid innan det är dags att parkera sig på tåget, så finns det inte mycket annat att göra runt Drottninggatan förutom just att gå i affärer. Och fina tygbitar på galgar i kombination med en dålig karaktär (som min för tillfället) gör gärna att VISA-kortet hoppar fram och tillbaka lite oftare än önskat. Alltid kul att komma hem med en påse med något nytt, men det finns ju andra hål att stoppa pengarna i än garderoben.... Andreas får nog ta nästa hyra själv. Då blir han glad:)