Badankesubstitut



Idag fick vi finfrämmat, som farmor skulle ha sagt.

Av på mitten



Jag har fram tills nu varit en av de lyckligt lottade som aldrig upplevt ett allvarligt ryggont. Lite "jag har sovit snett"-ont har man väl haft, men aldrig sådär seriöst, rörelsehindrande blixtont.
Igår var det dock min tur, då jag när jag skulle kliva upp ur sängen upptäckte att jag hade något slags tortyrredskap inopererat därbak nedefter ryggraden. Jag tillbringade gick runt med min hemska smärtkorsett hela dagen, svalde smärtstillande och tillbringade hela kvällen och halva natten i kokande vatten i badkaret, vilket gav en tillfällig och nästan obetydlig lindring.
Kanske känns det lite bättre idag, men fortfarande känner jag mig handikappad i varje rörelse. Det är synd om mig. Så synd.


Who´s Big-Head now?!


Julläsning



Det gillar vi!

En god jul till alla, och i synnerhet...

    GOD JUL, MCDARLING!    

Att jaga en känsla



Det är dagar som dessa man verkligen sörjer sin svunna barndom.
Det där magiska julpirret som på den tiden vibrerade genom kroppen på en, från tånaglarna till huvudsvålen, upphör för de flesta vid en viss ålder att infinna sig. Det blir en liten besvikelse varje år när man sitter där utan sitt "pirr".
Ska försöka jaga känslan ikväll, så att jag är redo imorgon. "Ett päron till farsa" och lite julskinka, kanske...?
Jag tror till och med att jag ska borsta tänderna med julmust...


Just freshin' up for Xmas



Fotbad!  Fotbad!


Take the lead - Déjate llevar



Ikväll ska Andreas och jag se "Take the lead", min Sevilla-favorit som jag såg två gånger på biografen där, med konstigt smågodis i papperspåse och solfjäder i handen. Idag blir det dock inte den spanskdubbade "Déjate llevar"-varianten, utan den amerikanska originalversionen (vilket förstör stämningen lite).
Tror nog utsikterna att Andreas ska tycka om den är rätt goda, för det kommer dunka ganska bra i högtalarna.  
...........................................................................................................................
 Sällskapsdans möter hip-hop i Take the Lead, baserad på en sann berättelse om en danslärare som såg talangen hos ett gäng problemungdomar.

Den förre detta professionella dansaren Pierre Dulaine (Antonio Banderas) börjar lära ut foxtrot och tango till en grupp småkriminella elever i New York i hopp om att få ordning på deras liv. Ingen tror att han kommer att klara av det, allra minst skolans rektor. Till en början är ungdomarna skeptiska till Dulaines dans och ser ingen mening med att gå på hans lektioner. Men när de kommer på att de kan blanda klassisk dans med modern hip-hop börjar hans engagemang och dansglädje smitta av sig och tillsammans skapar de en helt ny dansstil. (http://www.cdon.se)


De små små bitarna på plats

Helheten kanske felar lite, men det är ju detaljerna som gör det och de finns lite här och där, så jag förklarar julen räddad.

           

Spill



Jag fick någonting i ögat...............?!

Trubbel

Dagen började med att jag rev ner duschstången.
Följde upp med att hiva en skål med vatten över köksgolvet (inte för att skura).
Sedan fick jag kämpa i en timme för att ta mig in på internet.
Det kan nog bara bli värre...(?)

Julklappsjakt

Har äntligen börjat beta av listan med julklappsinköp ordentligt. Bara ett fåtal kvar nu.
Är riktigt nöjd med det hittills inhandlade.
I synnerhet ett av paketen kan det rentutav bli lite svårt att lämna ifrån sig...


Teblomma



Jag vill inte alls ha understruken text i det här inlägget.
Det är bara datorn som jävlas med mig. Nåt så in i helvete.

Erika trollade för mig tidigare idag. Släppte en liten knopp i en kopp varmvatten, och det som hände sedan kändes som något slags ovanligt fascinerande kemiexperiment i skolan. Eller biologi, kanske?
Ni ser på bilderna nedan hur mitt te sakta men säkert tillreddes.
Naturens under.

 

Handyman

Andreas hade även hängt upp ett nytt duschdraperi och monterat ihop en garderobsförvaringshylla. Självklart måste jag nämna det också!
Så han inte blir sur.


Vardagslyx: en egen hemmaman!

Idag hade Andreas en föreläsning som var både kort och tidig. När jag själv kom hem några timmar senare möttes jag till min glädje inte av fördragna persienner och snarkningar från sängen, utan en Andy i full fart. Disken var försvunnen, lägenheten allmänt "plockad" och alla hans kläder låg vikta på sängen - och inte för att han tänkte slänga ner dem i en resväska och flytta ut, utan som en del av en  g a r d e r o b s r e n s n i n g .  Den dagen trodde jag aldrig skulle komma. Att Andreas skulle rensa gardedroben. Det enda som känns mer osannolikt är att jag skulle göra det.  (Det var tur att han lät bli den som innehåller hans julklappar...)
Tänk vad lyxigt om det var så grejat varje dag när man kom hem. En "hemmaman"...
Ska höra vad Andreas har för planer framöver.


Positiv ångest?

Idag damp äntligen min kurslitt-bok Positiv ångest ner på hallmattan.
Så oerhört positivt!

Positiv ångest

Lulliga tomtenissar

Igår var det en stor polett som trillade på plats.
Som liten var jag alltid fascinerad av den stora tomtedockan som stod i guldsmedens skyltfönster under julmånanden och knackade på fönstret med en käpp i sin batteristyrda hand. Det var det synintrycket som för mig kom att illustrera julvisan "hej tomtegubbar, slå i glasen". Igår kväll, i bilen på väg hem från stan, slog det mig som en insikt från ingenstans, att den där sången handlar inte alls om några tomtenissar som står och bankar på ett skyltfönster. "Slå i glasen" syftar ju naturligtvis på detta:
 
Sådär. Mysteriet kring julen luckras upp!

(Och det här kom jag underfund med som tjugofyraåring...)

"Mekar-Barbie"

Börjar tröttna på ett visst fenomen. Eller åtminstone konfunderas.
Varje gång man råkar zappa förbi något "motor-/bygga bil-/'körasnabbt'"-program på låt oss säga Discovery, så utgörs teamet/testpanelen/programledarna alltid av ett gäng oborstade fartdårar av manligt kön. Utöver dessa testosteronstinna björnbusar figurerar dessutom alltid en kvinna i rutan. Programledare eller expert - hennes roll kan variera. Vad som dock alltid är detsamma är hennes höga klackar, salongsfixade hår, akrylnaglar och glossiga läppar. Man undrar lite över varför det alltid ser ut så. Är dessa kvinnor glitter i rutan eller är de  verkligen experter? Lite konstigt då att medan männen knatar runt i sina oljiga skjortor trippar de kvinnliga bilfantasterna runt i sina föga "mekar-vänliga" Barbie-munderingar och fladdrar förföriskt med ögonfransarna...
Ska man köpa att det är så här det ser ut i bilverkstäderna, eller är det månne en estetiskt smakfull konstruktion skapad av teve för halva befolkningen...?
Jag tror ju det dröjer innan man på samma sätt kommer kunna sända ett bilmagasin med skitiga tjejer med stripigt hår (men äkta intresse för motorer) och någon enstaka gala-piffad kille som främst verkar ha rollen att flörta med kameralinsen, utan att någon reagerar över konceptet.

Go to fullsize image

Skinkfrossa

   

Som alla vet är fredagskvällarna till för frossa. Igår plockade vi ihop vår kanske mest oekonomiska varukorg någonsin, innehållande bland annat ett helt flak serranoskinka. Vi snackar här groteska mängder. Det hela resulterade i ett par biffiga ciabatta-mackor vardera, toppade med brieost och nersköljda med Brämhults hallondryck. Kanske det godaste jag någonsin släckt törsten med! Smakar precis som nyplockade hallon man själv "juicifierat" med en gaffel. Så här dagen efter har vi en väldig massa skinka kvar att göra oss av med, så jag donerar åt höger och vänster, eftersom datumet är kort.


Räven raskar över isen

Andreas skuttar fram genom snön som en liten tomte, hoppar över snövallen som plogen precis lagt upp och sneddar runt bilens bakdel. Och *tjoff* så ligger han på rygg, efter en plusjenko-uppvisning i slowmotion, med graciöst vevande armar och jämrande valsång strömmande ur strupen. Alldeles vit reser han sig upp och försöker borsta av sig det värsta, men han är fortfarande en nybakad snögubbe när han sätter sig i bilen och rullar iväg.


Tyvärr har man sällan kameran redo då man står inför de där små extra förgyllda ögonblicken. Därför har jag ingen bild på Andreas lilla piruett, utan bjuder istället på en av förlagan.

Missbildad?



Under min tid som vikarie på dagis har jag upprepade gånger fått frågan varför jag har "sådana där näsborrar". Första gången blev jag ganska perplex och undrade vad de små liven fiskade efter nu - inte har jag tänkt på att det skulle vara något speciellt med mina näsborrar. Men efter att nu ha fått det påpekat så många gånger så har jag förstått att mina trekantiga näshål tydligen är något utöver det vanliga. 

En stackars pendlare

Åka tåg.

Sådär
roligt.

Minen säger väl det mesta.



Julpyntspolisen

Vi hann med lite spaning under cover också.
Det är roligt med människor som blir så där alldeles till sig och från sig när man träder in i december och det blir okej att plocka fram adventsljusstakar och sätta en ljusslinga i den vindpinade tujan i trädgården. Julpynt tycker jag om, men jag fascineras på ett skräckblandat vis av människor som när de väl börjat pynta aldrig slutar. De som efter att ha satt det första stycket vitmossa i ljusstaken bara inte kan sluta pynta!
Vi tog en promenad och spanande på överfixade balkonger. Bilderna nedan är inte av högsta kvalitet, me de visar ändå det viktigaste: ljusen! Det enda man kan fråga sig är om det verkligen är balkonger eller egentligen stora skokartonger inlindade i ljus.

 

(Hoppas ingen eventuell balkongägare tar illa upp nu. Skulle de göra det kan de ju altid komma och peka hånfullt på min balkong, som är helt befriad från allt vad pynt heter. Det tycker säkert de är jättefult, och då jämnar det ju ut sig.)

Julbak

Erika tyckte inte att det här var någon vidare matblogg. Så nu öser jag på!

Idag har Ea och jag bakat pepparkakor.
Det gör vi nog inte om.
Degen tog aldrig slut.


Glada kakor.




Så har jag fyllt frysen med sådana här också,
 

och skakat ihop lite mer julgodis eftersom Andreas redan gjort slut på första satsen.

Guldkorn i rutan

Gissa om jag blev till mig i trasorna när jag blev tipsad om BBC Lifestyle som trycker in avsnitt efter avsnitt av "Trinny & Susannah's" blodiga modekorståg genom England. Avsnitten innehåller i princip allt (utom golf - vilket inte är någon förlust). Till och med Andreas drar på smilbanden.
Gud så trevligt!


Snart kommer han...


Äntligen!

 
Coca-Cola har fällts för sexistisk reklam

Den här reklamfilmssnutten, som är bland det klart värsta jag sett i reklamväg, har blivit fälld. Förstår inte hur den från första början kunde bli godländ överhuvudtaget. Jag menar, vad tusan är det den förmedlar egentligen?!

"Kul-bestyr"

   

Var inne i stan för lite plugg i förmiddags, men ramlade för en stund sedan in över tröskeln härhemma igen, blöt av regnet (som nu övergått i någon form av snö) och med hunger som rev i magen. Nu är ordningen återställd och jag sitter framför datorn med köttbullar i magen. Tänk att några bruna iskulor ur frysen - tillsammans med pasta och pesto - efter lite upphettning kan bli så gott.
Sedan har jag ägnat mig åt andra sorters kulor också, vilka kan ni se på bilderna ovan.


Beviset


erika. säger:

jag ger dig mitt tillstånd att du får släpa iväg mig


Nu har jag det svart på vitt. Erikas medgivande till att äntligen eventuellt hänga med mig ut och springa nån dag (kväll).
Nu blir det svårt för dig att komma undan,  Richie!
Härligt!

Go to fullsize image

Goodie-goodie

Nu är första julgodiset färdigt. Chansen att det kommer finnas något kvar av det på julafton är i och för sig obefintlig.
Det här var en enkel variant med choklad, müssli och russin. Bara "smälta-blanda-röra" och sen skära så axeln värker när det hela fått stelna i kylen en stund.

Steg 1



Steg 2



Sedan saknas det några steg, men det är ju faktiskt inte särskilt intressant, eller hur?!

Här är det färdiga resultatet i alla fall. Notera gärna de ojämna formerna. Imperfection at its best!



(Att färgen här på fotot ser lite osmakligt gul-dassig ut kan vi väl ignorera?!)

Gratis är gott!



Tänkte att jag skulle prova på det här också. Genom att bli medlem på Gratismode.se kan man genom att klicka runt bland olika erbjudanden samla poäng som så småningom kan bytas ut mot presentkort. Det låter väldigt bra det, även om jag kanske inte orkar gå in hundraprocentigt för det och jaga poängen. Tänker ta det lite lugnt och förhoppningsvis få lite lön för mödan längre fram. Tror dock att man kan samla ihop till sina presentkort ganska snabbt om man bara går in för det. 
Om du blir medlem HÄR så får du 50 poäng som startbonus!

Pengaalstrande resande

Har ägnat en bra stund åt att fylla i en webb-enkät om mina resvanor, samt att knåpa ihop reselösningar på diverse färdiga problem. Enkäten är en del av en undersökning som görs på Karlstads universitet och alla deltagare får 50-200 kronor i ersättning, beroende på hur smart man varit i sin problemlösning. Gillar enkäter som ger lite klirr i kassan. Tänk om man kunde försörja sig på sånt! 

Go to fullsize image

Decembersnö

Vilken rolig överraskning! Då jag drog gardinerna åt sidan möttes jag av stora, fluffiga snöflingor som redan börjat täcka gräsmattan och färga luften vit.


Första december

Go to fullsize image

RSS 2.0