Det är dagar som dessa man verkligen sörjer sin svunna barndom.
Det där magiska julpirret som på den tiden vibrerade genom kroppen på en, från tånaglarna till huvudsvålen, upphör för de flesta vid en viss ålder att infinna sig. Det blir en liten besvikelse varje år när man sitter där utan sitt "pirr".
Ska försöka jaga känslan ikväll, så att jag är redo imorgon. "Ett päron till farsa" och lite julskinka, kanske...?
Jag tror till och med att jag ska borsta tänderna med julmust...