när man sitter framför datorn och pluggar och är duktig och disciplinerad.
Då längtar jag efter min kvällsritual; den jag aldrig någonsin hoppar över; som är helig som en ko på en indisk gata.





Massor med skum; vatten precis på gränsen till kokpunkten och en självlysande love-duck tinar frusna lemmar!