Efter drygt en vecka i mörker har så kristallkronan åkt upp igen. Det var jag som slutligen (eftersom Andreas ansåg det för avancerat och riskabelt) fick balansera på farmor och farfars gamla finstol och pilla öglan över kroken och kontakten i hålen så att både elektricitet och fäste fungerade. 

Tänk vad bra det är med elektricitet!