Idag ryckte inredningsteamet ut för att hälsa på Årets Örebroare, med bilen lastad med en liten samling möbler, en teveapparat och några för tidiga födelsedagspresenter.


"Årets Örebroare".


Fiffigt. Utan ordentliga garderober i studentrummet får man ta till andra knep.

När bilen var urlastad åkte vi ner på stan. Örebro råkar ha en "mycket fin stadskärna" som det tydligen trycks på för jämnan.


Personligen tycker jag att den här spegelvända textremsan, vars budskap framträder i vattenytan nedanför slottet, kan vara skäl nog att älska staden.
Listentoyourheartbeat. 



En annan rolighet i slottsmiljö är den enorma handen som bryter upp genom vattenytan och pekar mot himlen.
Fräsigt, tycker jag.



Til och med parkbänkarna är tokroliga i Örebro. Först trodde jag att de var trasiga; men inte då - de är bara tänkta att vara lite extra slappis-vänliga.





Middag tuggades på denna tiptop-restaurang vars namn jag inte kan minnas. Den mest tilltalande salladsbuffé jag sett (runda morötter! morotsbollar!), enorma portioner och superfräsch inredning. Där skulle jag kunna äta middag mer än en dag i veckan...

Nu: hemma. Soffan nästa.