Andreas lade in en öl på snabbkylning i frysen häromkvällen. Det brukar funka utmärkt, men den här gången lät Magnusson burken övernatta därinne i frysfacket. Resultatet kunde vi glädjas åt när jag öppnade luckan idag och möttes av en självöppnad burk och skrämmande ölfärgad isglass smetad överallt. 
Igår passade han dessutom på att tvätta kylen invändigt med köttsaft. Visst behöver även kylen flyttstädas, men kanske inte med rosa smältvatten från en tinad fläskfilé...
Idag har han i alla fall hållit sig relativt lugn. Slitit håret framför teven med en leksaksgitarr hängande på magen. Guitar Hero och en omöjlig låt. Långt om länge föll han tillslut ihop i soffan, klibbig av svett, och flämtade "jag orkar inte mer". Chockad av att gitarrkrafterna tröt.
Tänk. Det fanns en gräns i alla fall.