Fartfyllda fötter och långfingrade klängväxter

Jag nämnde ett Ikea-besök i inlägget nedan. Det kan nog ha varit den snabbaste Ikea-visit som någonsin avlagts. Vi kastade oss ur bilen på parkeringsplatsen, sprang ikapp genom varuhusets alla avdelningar, nosade reda på alla upptänkliga genvägar och susade fram bland kuddar, porslin och köksstolar. Det var bara på blomavdelningen vi gjorde ett kort stopp, där vi ryckte åt oss ett gäng murgrönor (ok, jag stod och vred och vände på dem en stund först), sedan sladdade vi vidare genom kurvorna mot snabbkassan där A slog rekord i självscanning och kortkods-knappande.
Sedan hem igen. Snabbt, snabbt.
Allt som allt tog det fem minuter, ungefär.
Det är åtminstone vad det kändes som.

Nu svämmar lägenheten över av klängväxter. Det känns nästan som att bo i en skog. Det passar mig. Jag gick ju faktiskt i Skogsmulle som liten.





(Ser ni den lilla bilen på nedersta fotot till vänster? Det är Andreas första egna bil, som han fick av mig när han tagit sitt körkort. Fin, va?)


Nya detaljer som piffar

Ikea-kassen är uppackad och Sara är nöjd.
Detta är sakerna som hoppat upp och intagit sina platser.






Fast astmamedicinen (inte min) fanns ju redan där från början.


Besök och "Berså"-surf



Den lilla systern har lämnat "gnällbältet" och kommit hem till sköna Vämland på långbesök. Ikväll har vi henne här hos oss. Vi har ätit bakad potatis med skagenröra (Ea och jag) och hamburgare (Andreas), tittat på "Här är ditt liv " och "Robins" och ätit choklad.
Mest av allt har vi nog ändå bläddrat runt bland Stig Lindberg-porslin på Tradera. Vissa av oss, i alla fall.



Jag drömmer en stilla liten dröm om Berså, men till min egen jublande förvåning har jag faktiskt redan en hel del Stig Lindberg i köksskåpet. Först och främst Coop-muggarna då. Det visste jag ju. Sedan har jag kommit till den ypperligt angenäma insikten att Birka-servisen jag ärvt efter min farmor och farfar är designad av just denne mysfarbror. Hela servisen har jag; med djupa tallrikar, platta tallrikar, såssnipa, stor potatisskål, liten potatisskål och kaffekoppar med fat. 




Denna underbara insikt får kvicksilvret i min Stig Lindberg-termometer att skjuta i höjden alldeles explosionsartat!


Morgon med HTH Original

Väckarklockan har slitit upp mig ur sömnen varenda morgon den senaste veckan. 
Poff!, så sticker alarmet hål på drömmarna.
Idag skulle jag helst av allt fortsätta att såga timmerstockar bakom mörkläggande rullgardiner fram till lunchtid. Det är ju lördag, och hela veckan sitter i kroppen. Nu väntar istället jobb, och det fungerar väl det också när kroppen och sinnet väl har vaknat till.



I övrigt? Tänkte puffa lite för den kroppslotion som syns på bilden ovan.
På sistone har jag använt mig av H&M:s krämer med säsongsanpassade dofter - jag har charmats av prislappen (främst) och doften (i viss mån). Nu när man slår näsan mot en vägg av kall höstluft så fort man går utanför dörren räcker dock inte H&M:s lotion ända in i mål för min del. Då är HTH alldeles perfekt. Som receptbelagd medicin för oss torrbollar. Finns det överhuvudtaget några väderförhållanden som den inte kan avhjälpa? Dessutom är den budgetvänlig och finns i hyllan i närmaste mataffär. 

Jag har hittat min vinterkompis!


Små humörhöjare






Gröna fingrar till fyndpris

Jag kilade över gatan till Röda korset-butiken förut.
Isande luft övertygade mig om det goda i idén att införskaffa de söta vantar jag sett i skyltfönstret för någon dag sedan. Så jag gjorde mina affärer med de söta tanterna bakom disken och knallade ut ur butiken igen med mina nya fina vantar och två bonusgrejer jag köpte när jag ändå var i farten.




Så gröna och fina! Och visst är väl femton kronor ett alldeles perfekt pris på tumvantar? 
Tyvärr blev det efter en stunds promenerande alldeles för varmt för att behålla dem på...



Bra funderar-vantar, bra dricka-kaffe-vantar - bra till allt helt enkelt!



När jag kom hem lade jag vantarna på byrån (för övrigt den byrå jag lade vantarna på i mammas och pappas garage för någon månad sedan.
Handen upp alla som fattar skämtet?!).

Och så var det de där bonusgrejerna jag nämnde för en stund sedan... Ni vet - icke att förglömma den regel som säger att man aldrig får beträda second hand-/ loppisterritorium utan att gå därifrån med minst ett oplanerat köp. Därför inhandlade jag även dessa tjusiga glasunderlägg för vardera fem silvermynt.



Nu: Kaffe.
För när smakar egentligen en kopp osande hett bättre än efter en lång och kylig höstpromenad?


(PS. Måste tacka för den fina länkning jag fått av den här killen på hans länklista. Tack tack!)


Höstpynt från Lagerhaus

Här har vi då min otympliga plastpåses förtjusande innehåll.
Ja, höst för mig handlar till stor del om ugglor, kastanjer (vilket jag redan fyllt kappfickorna med på flertalet promenader) och svamp.

Återstår att hitta "perfect spots" för dessa små nytillskott att försköna.



Jag har en omöjlig tavellist som jag aldrig lyckas få till något bra arrangemang på
- visst har man alltid något sådant katastrofområde i hemmet, en liten yta som man aldrig lyckas få till?! 

Kanske kan någon av mina nya små kompisar ge mig lite efterlängtad perfektion på den fronten...


Kärleken till en väska.


I förmiddags bytte jag handväska; något jag tänkt göra länge.

Jag har ett helt stall med väskor i olika storlekar som alla vill komma ut och leka, men själva flyttandet av saker från väska a till väska b brukar kännas mig övermäktigt.
Men nu - äntligen - fick en av mina favoriter följa med mig till skolan. 

I mitt tycke är den en liten uppvisning i perfektion - väskornas Federer (fattar du, Andreas?) - den har nog allt en Sara-väska ska ha.


Här är väskan och jag på vårt hotellrum på soliga Kreta för ungefär ett och ett halvt år sedan. Det var en sådan där semesterflört som man bara vet kommer att hålla livet ut!


Othmar



Halsbandet
jag köpte på Myrorna för ett par dagar sedan kommer från danska Othmar. Jag googlade det förut, och det känns som att tjugofem silvermynt var ett rejält fyndpris! Sådana upptäckter är alltid trevliga.


Schampoflaskor, blommiga blusar och övergivna klänningar


I mitt shoppingrus raffsade jag ihop en kasse "modell mindre" med typiska Ö&B-varor;


Fryspåsar, gott-till-kaffet-eller-teve-myset, schampo och balsam (i identiska flaskor - Magnusson kommer definitivt göra bort sig, han tvättar ju redan i dagsläget håret med duschkräm var och varannan dag). 

Tro nu inte att man  nuförtiden kommer hem från Ö&B med endast denna typ av bra-att-ha-prylar - nej, inte alls.
För en tid sedan slog det upp en superfin liten outlet-butik bara ett stenkast från alla fryspåsar och diskborstar. Min "roliga" påse kom därför att innehålla en liten topp från Rules by Mary och ett finfint skärp.
Bäst med butiken var nog ändå att varorna var felmärkta. Samma vara kunde ha flera olika prismärkningar, så det var bara för kunden att "välja" pris.


Skärpet var mamma så snäll och bjöd på. Det gjorde det lite lättare att ta adjö av en riktig sockertopp till klänning. Att köpa den hade dock varit att gå lite väl hårt åt plånboken, med tanke på räkningarna som ska betalas i dagarna. Så jag fick lämna det lilla tygstycket hängandes på en galge i butiken. Alldeles ensamt och övergivet. Ett moget och ekonomiskt väl övervägt beslut.

 (Pssst, klänningen! Jag kommer och hämtar hem dig så fort jag kan!)


Dagens gula femma


1. Det är många som umgåtts flitigt med Herr Kantarell denna svampsommar. Min mamma fyllde på skafferiet idag, och donerade dessutom en burk lingonsylt till vårt behövande kylskåp.


2. Gula höstlöv samlas på balkongen precis som mellanstadiebarn i små skolgårdsklungor.


3. Pojken-på-månen och jag valde likadana tröjor idag.


4. På skrivbordet bredvid mig brinner ett gult doftljus och luktar mumsig mango.


5. Mina korallbär lyser som dockskåps-apelsiner i sovrumsfönstret.

Gult är inte fult!


Runt handleden



Oj, så jag fingrade på detta armband inne på Lindex. Tillslut gick jag hem utan.
Usch, vad jag ångrar.



Inte min uggla



Det här är en uggla som jag lät bli att köpa på Tradera. En väldigt fin uggla som hade varit trevlig att lägga vantarna på, men priset skenade iväg lite, tyckte jag. Det måste vara ett av de tyngst vägande tecknen på mognad - att kunna avstå från något så fint för en så rakt igenom förnuftig anledning.

Nu är den någon annans uggla...


Vädermanick



Den här "personliga meteorologen" trillade nästan ner i min shoppingkorg igår. Gammal och fin som tusan. Till höger visas temperaturen och nålen till vänster pekar ut dagens väder - "regn", "ostadigt", "vackert" och så vidare. Min mormor har en liknande. Kanske slår jag till nästa vecka och köper den för fyra guldpengar.


I Saras brevinkast



Ner på hallmattan dunsade imorse dessa guldiga höstlöv. Fina att ha på jackan i höst!


Dagens impulsköp



Impulsköp. Det är något man ska vara försiktig med. Men ibland går man på något och bara vet att det är rätt. Så var det med lampan Theresia från Åhléns, som kommer att matcha utmärkt med lamporna vi redan har härhemma. Snart kommer vinterhalvåret med sitt kompakta mörker och då gäller det att vi fått alla taklampor på plats. Theresia ska få sprida sitt ljus över vår hall.

Nedan: "släktingarna" som redan hänger i taket hemma hos oss. Den första är från IKEA, den andra är farmor och farfars gamla av "äkta vara".


Liten igen



Nya soffan är stor. Det känns litegrand som när man var liten och inte nådde ner till golvet, eller ens över kanten. Men det är en bekväm titta-på-teve-position. Helt klart.


Nya saker som flyttat in i vår lägenhet

Sittdynor, alias "rumpvärmare", till köksstolarna.



Duk till rumsbordet.



Och så nya soffan. Med tillhörande, fotbollstittande sambo.


Saras nya



Det blev nya skor idag. Ny årstid - nya skor, ni vet.

Först fastnade jag egentligen för skorna på bilderna nedan, lite mormorsaktiga och väldigt höstiga. Men de får bli ett lite senare köp, behöver nog sätta plånboken på tillväxt först.




Stig Lindberg hos Coop



"Har vi inte redan muggar så det räcker?" undrar Andreas.
"Jo, kanske det. Men inte de här muggarna."
*
Det var igår. Nu har vi de där muggarna.
Porslin kan man inte få för mycket av, var det visst någon vis människa som sade.
Och vet ni vad? Det finns kökshanddukar också!


Tidigare inlägg
RSS 2.0