När jag uträttat det jag skulle i stan klapprade jag fram över kullerstenarna längs med älven och försökte suga in solljuset genom ögonloberna. Trött som jag var kunde det ju knappast skada med lite hemvävd ljusterapi!

Klapprade vidare bort till Myrorna, där jag gick lös och spenderade hela trettio(!) kronor.
Ibland blir jag lite nedstämd därinne, när jag ser människor med tillsynes utsvultna plånböcker som, till skillnad mot mig som letar udda kaffekoppar och assietter för mitt höga nöjes skull, har valt affären för att de inte har råd att gå någonannanstans. Som inte är där för att leta efter oväntade vintagefynd, utan bara försöker hitta en jacka som ska hålla dem varma under vintern, utan att familjens matbudget krymper för kraftigt.
Då får jag lite dåligt samvete över mitt eget "sakletande". 

På hemresan blev jag sedan så sömnig av bussens stilla vaggande att jag nästan gled av sätet. Har nu hunnit brygga mig en kanna uppiggande brunt, och tro mig
- aldrig har någon behövt en kopp kaffe mer än jag gör just nu.